Gå du också, Bildt!

Vår nye utrikesminister Carl Bildt är, snällt sagt, på väg att göra bort sig alldeles. Nu senast i går kväll i en direktintervju i fyrans nyheter, där han valde att prata i mun på utfrågaren och därmed också fullständigt struntade i frågorna om sina optioner och miljoner i den kommande ryska gasledningen i Östersjön. Sveriges utrikesminister visar därmed inget annat än något så skämmigt som ren och skär nonchalans.

Inte så mycket därför att han vägrar att svara på journalisters frågor, fast det är illa nog. Utan mest för att han inte har vett eller lust att förstå vilka ledband han med all rätta uppfattas gå i. Och som han, som utrikesminister, absolut inte ens skulle komma i närheten av den minsta lilla misstanke där om. Utan att i så fall avgå. Och funkar inte den egna maskinen, ska andra rycka in.

Men Bildt är inte någon man flyttar så lätt. Om det beror på att alliansen gör skillnad på ministrar liksom man vill göra skillnad på folk, kan vara osagt. Det kan lika gärna vara något annat. Det är ju till exempel inte enbart kroppsspråket (ta bara foten i tv-intervjun!) som är tydligt hos Bildt.

Miljöpartiet kräver i alla fall att Bildt ska gå. Och vad gör då socialdemokratin - ja, härom dan skickade man fram partisekreterare Ulvskog. Det är kanske för mycket begärt att kräva ett samkör med miljöpartiet just nu, men något annat än Ulvskog i den här historien hade inte varit att begära för mycket. Eller så är det kanske det. För vad hjälper det att Göran Persson är kvar när han väljer att vara tyst och borta, samtidigt som tänkbara efterträdare enligt någon fånig gammal princip tydligen inte ska ha något säga om någonting.

I socialdemokratin finns det idag ingen som tar vare sig täten eller ordet och det största partiet har därför hamnat i en minst lika obegriplig situation som den nye utrikesministern Bildt i en pinsam.

Här är lösningen i alla fall att likna vid ett samkör. För precis som Persson snart gör, ska också Bildt snarast göra.