Hej kvinnor och män!

Är ni på det klara med att moderaterna vill ta bort 4 månaders betald ledighet ifrån er och sänka ersättningen till 75 %, när ni är hemma med föräldrapenning?

Under mina hittills trettio år i arbetslivet, mina fritidsengagemang eller i politiken har jag aldrig i ett enda samtal träffat på någon som anser att möjligheten att vara hemma med ekonomisk ersättning, när familjen fått tillökning, har varit för lång. Men Reinfeldt och dom nya moderaterna tycker visst det!

Det gör inte vi. S-kvinnor har alltsedan 50-talet arbetat för att det skall vara möjligt att kombinera familj och arbete för både kvinnor och män.

Ett första steg var att 1961 se till att särbeskattningen blev genomförd. Kvinnor blev då myndiga nog att betala egen skatt.

Det andra steget var en beskattad föräldraförsäkring.

1974 fick mammor och pappor möjlighet att vara hemma med betald föräldraledighet under 6 månader.

Sedan dess har vi successivt sett till att denna tid utökats till idag 13 månader med 80 % av lönen och ytterligare 3 månader med 60 kronor per dag. Vårt mål är 18 månader och en jämnare fördelning av pappors och mammors uttag av föräldraförsäkringen.

Det tredje steget var och är en kvalitativt bra och trygg barnomsorg och en allmän förskola från 5 år.

Ute i Europa nämns Sverige som ett föregångsland när det gäller jämställdhet.

Rösta inte bort det den 17 september!


Hälsningar från

Angela Sandström
ordförande S-kvinnor Blekinge

Ekologisk mjölk nyttigare än vanlig

Ekologisk mjölk innehåller mer hälsosamma Omega-3-fettsyror än vanlig mjölk. Det visar en stor studie som publiceras i Journal of Dairy Science, skriver Svenska Dagbladet.

Fånga en geting ger större kick än valrörelsen

Öppna valstugor, tidningar med utspel och manifest och insändare som nästan enbart handlar om politik, debatter och utfrågningar i TV och detsamma men tuffare i radions P1. Och till detta en lokalradio som gör sitt bästa för att hänga med. Inget egentligt fel i sådant, såvida man inte hade tänkt sig att valtemperaturen skulle kännas i kroppen också. Det gör den inte. Och delvis kan man skylla på tidningar som går ifrån politik bara på ledarplats, till politik mellan raderna från redaktionen. Och på insändarplatser där det plötsligt gäller noll i yttrandefrihet, oavsett att tidningsledningen manifesterar och går till storms mot indragningar i densamma i andra sammanhang. Dessutom syns Den Stora Okunskapen mer än vanligt, och det gäller lokala tidningsjournalister lika väl som lokala radiojournalister.

Delvis kan man skylla på partierna. Valstugor och torgmöten är självklara men ger liten närkontakt med fler än redan trogna. Inkallade valarbetare bekymras över att alldeles för många budskap är en produkt av partihögkvarteret snarare än det lokala arbetet – och i år verkar dessutom politiken ännu mer än senast tro att reklambyråer och ytlighet är bästa medel för både affischer och hushållsutskick. Det är inte heller bra när vem som ska debattera med vem blivit minst lika viktigt som att tala politik när helst det ges en chans. Tidningarnas förändringar kan man kanske ryta sig till under resten av mandatperioden eller så slutar man prenumerera, och nästa gång kan fler vara med eller andra planera partiernas valstrategier. Värre är det med marknaden som med regeln ”Ni får Stå men inte Röra” tvärvägrar partiernas valarbetare att tilltala kunderna. Det är säkert stormarknaders och lågpriskedjors strategi för att motverka till medvetna konsumenter, men det är inget vi som samhälle ska tillåta. Precis som med stopplagen inom sjukvården måste det bli ett stopp för (marknadens) regler ämnade att ta död på valrörelser.

Politik och väljare ska konfronteras och inte som nu hållas ifrån varandra. Om väljarna inte tar första steget, tidningarna stänger ner en fri debatt och marknaden gör sitt för att bromsa - då är det politikens skyldighet att ”klampa in och på”. Det är val vart fjärde år och en valrörelse måste ge en större kick än när man rycker ut och slår ihjäl ännu en geting.

Vad gnäller ni för?

Det finns ingen ohejdbar global kraft som tvingar den svenska välfärdsstaten att förändras. Den brittiska Guardian­skribenten och Sverigekännaren Polly Toynbee undrar varför svenskarna inte tror på sin egen modell.

Kommer globaliseringen att utplåna den nordiska sociala modellen? Är välfärdsstaterna dömda att svepas bort i en världsomfattande störtflod?

Fortsätt läs på DN Kultur.